Frågor & Svar

Aftonbladet har ställt fler frågor till Kronfågel om djuromsorg. Vi förstår att den bild som förmedlas i media kan skapa oro och obehag.

Vi vill informera om att Länsstyrelsen skickat nedan rättelse till Aftonbladet:

”Hej,
I artikeln finns en rubrik som anger ”25 rapporter om djurplågeri”. Länsstyrelsen har INTE fått in 25 rapporter om djurplågeri. I ärendet som vi handlägger kring ostuckna fåglar har det inte konstaterats djurplågeri eller lidande. De rapporter som länsstyrelsen fått in och som Aftonbladet troligtvis hänvisar till är informationer från Livsmedelsverket gällande ostuckna fåglar. I dessa rapporter nämns inte att djuren varit utsatta för lidande eller djurplågeri.”
 
Vi är det enda kycklingslakteriet i Sverige som har investerat i att söva och bedöva med gas, vilket vi har valt av just djuretiska skäl eftersom det är den erkänt mest skonsamma metoden, som också innebär att djuren inte kan vakna upp igen. 
 
En extern och oberoende revision från 2021, utförd av veterinär, har gett Kronfågels bedövningsprocess högsta betyg ur ett djuretiskt perspektiv. Även det kameraövervakningssystem som hjälper till att kontrollera att fåglarna inte återfår medvetandet efter bedövningen har godkänts i revisionen.
 
Med det sagt kan vi alltid bli bättre, djuromsorg är tillsammans med kvalitet och livsmedelssäkerhet Kronfågels högsta prioritet och tillsammans med våra svenska uppfödare arbetar vi varje dag för att inga djur ska uppleva stress eller komma till skada under något skede i processen. 
 
Här nedan bemöter vi uppgifterna som publicerats i Aftonbladet samt publicerar löpande svar på vanliga frågor.

Vi bedövar med hjälp av gas, vilket vi är ensamma om i Sverige. Den här bedövningsmetoden är den erkänt mest skonsamma eftersom kycklingarna inte känner obehag då de gradvis får en stigande koncentration av koldioxid, alltså inte allt på en gång. Det gör att de sakta somnar in och därefter blir helt medvetslösa, i praktiken hjärndöda, den fysiska förmågan att känna någon nervsmärta har helt upphört. Även hjärtat slutar att slå. Bedövningen är irreversibel, det vill säga djuren kan inte vakna upp igen. Gasen är så stark att en människa inte skulle överleva. Det händer i sällsynta fall att enstaka kycklingar inte bedövas på grund av luftfickor, i de fallen går kycklingarna genom bedövningen igen innan de förs vidare i processen. Att kycklingarnas hud inte blir röd vid den efterföljande skållningen (dopp i 55-gradigt vatten), är ett bevis för att deras hjärtan inte har slagit. 

Vi har haft ett så kallat rödskinn i Valla de senaste åren. Vad gäller den kycklingen kan vi inte garantera att den inte har lidit, men det är högst osannolikt med tanke på den starka bedövningen och våra rigorösa kontroller. Med det sagt så tar vi händelsen på stort allvar. 

Vad gäller övriga “ostuckna kycklingar” (210 stycken av 55 miljoner 2021) så kan vi garantera att de inte har lidit. De har varit medvetslösa och i praktiken hjärndöda, den fysiska förmågan att känna någon nervsmärta har helt upphört. Även hjärtat har slutat att slå, vilket vi vet då de inte har blivit röda senare i processen. Enligt svensk lag ska kycklingen dock vara avblodad genom ett stick i halsen för att den officiellt ska klassificeras som avlivad.

Vårt mål är att ha noll procent så kallade ostuckna kycklingar. Förra året hade vi 210 ostuckna kycklingar av 55 miljoner. Vi har vidtagit flera åtgärder för att få ner antalet ytterligare och i år har vi inte haft en enda ostucken kyckling. Av de senaste åtta miljoner kycklingarna som slaktats har ingen varit ostucken.

Begreppet ”levande” brukar i vardagligt tal referera till varelser med hjärnaktivitet och/eller hjärtslag och andning. De kycklingar som doppas i 55-gradigt vatten i vårt slakteri i Valla uppvisar inte dessa tecken – med ett undantag, det så kallade rödskinn som upptäcktes i höstas och rapporterades till myndigheterna. Trots att lagstiftningen säger att ett djur måste avblodas för att räknas som formellt dött, anser vi att Aftonbladets påstående om ”levande kycklingar” är vilseledande, det speglar inte verkligheten i vår verksamhet.    

Fåglar som blivit bedövade kan inte vakna upp igen. Det händer dock i sällsynta fall att enstaka fåglar på grund av luftfickor förblir vakna genom bedövningsprocessen. Dessa fåglar får då passera bedövningen igen.

Länsstyrelsen har enligt egen utsago aldrig nämnt djurplågeri eller att fåglar har lidit, men anser att det teoretiskt sett kan finnas en risk att bedövade fåglar kan vakna. Detta för vi nu en dialog kring med Länsstyrelsen. Vi menar att någon sådan risk inte föreligger. Gaskoncentrationen är helt enkelt för hög. Vi är det enda fågelslakteriet i Sverige som söver och bedövar med gas vilket vi har valt att göra av just djuretiska skäl, trots att metoden är dyrare än alternativet – elbedövning. Den moderna gasmetoden är den erkänt mest skonsamma då kycklingarna får en gradvis ökande koncentration av koldioxid, vilket gör att de blir helt medvetslösa och sakta somnar in. I praktiken innebär det att de är hjärndöda. Även hjärtat slutar att slå efter några minuter. Bedövningen är irreversibel, djuren kan inte vakna upp igen. Regelverket i Sverige är dock utformat efter elbedövningsmetoden.

Kontrollrapporter är vardag för alla livsmedelsproducenter, de är inget ovanligt utan är en integrerad del av vårt löpande arbete för att följa upp den dagliga verksamheten, de är ett bevis för att Sveriges starka livsmedels- och djurskyddslagstiftning – ett föredöme internationellt – fungerar. Kontrollrapporter kommer således alltid att förekomma och kan handla om allt ifrån rutiner och dokumentation till identifierade risker i verksamheten. 

Rödskinn är en term inom kycklingslakt som innebär att kycklingarna har förts till skållning med blodcirkulation/hjärtslag vilket resulterar i att deras skinn blir rött. Kronfågel har inte haft några rödskinn på många många år med undantag för ett den 18 november förra året. Det handlar alltså om ett rödskinn av flera hundra miljoner slaktade kycklingar. Vi upptäckte själva kycklingen i våra interna rutinkontroller och hanterade och rapporterade den till myndigheterna enligt gällande regelverk. Vi beklagar det inträffade och har fortsatt att arbeta för att nå vårt mål med noll procent ostuckna kycklingar.

Vi kan inte garantera att den inte har lidit, men det är högst osannolikt med tanke på den starka bedövningen och våra rigorösa kontroller. Koldioxidkoncentrationen som används är helt enkelt för hög. Inte ens en människa skulle överleva den här nivån, det är oerhört osannolikt att en kyckling skulle kunna vakna upp eller känna något efter att ha blivit bedövad. Vi är det enda fågelslakteriet i Sverige som söver och bedövar med gas vilket vi har valt att göra av just djuretiska skäl. Den moderna gasmetoden är den erkänt mest skonsamma, kycklingarna blir helt medvetslösa och somnar sakta in. I praktiken innebär det att den fysiska förmågan att känna någon nervsmärta har helt upphört. Även hjärtat slutar att slå. Den här processen är irreversibel, det vill säga djuren kan inte vakna upp igen. I sällsynta fall kan det ta några minuter innan hjärtat stannar vilket då kan resultera i ett så kallat rödskinn.

Det stämmer. Att vi knappt har haft några rödskinn – bara ett på flera hundra miljoner kycklingar de senaste åren – är ett tydligt bevis för att gasbedövningen fungerar.

Vi kan inte garantera att det rödskinn vi upptäckte i höstas inte har lidit, men det är högst osannolikt med tanke på den starka bedövningen och våra rigorösa kontroller. Hade den varit vid medvetande hade den inte klarat våra kontroller (kameror samt 12 kontrollanter). Koldioxidkoncentrationen som används är helt enkelt för hög. Inte ens en människa skulle överleva den här nivån, det är oerhört osannolikt att en kyckling skulle kunna vakna upp eller känna något efter att ha blivit bedövad. I sällsynta fall kan det ta några minuter innan hjärtat stannar efter bedövningen vilket då kan resultera i ett rödskinn.

Enligt lag ska fåglarna stickas i halsen och tömmas på blod för att räknas som avlivade. Innan dess ska de bedövas. Ostucken innebär att kycklingen inte har blivit stucken i halsen och tömd på blod innan den förts till skållning (dopp i 55-gradigt vatten). Den har dock genomgått bedövningen. Kronfågels bedövning är irreversibel, fåglarna sövs gradvis med gas så djupt att de inte kan väckas igen. I praktiken innebär detta att de är hjärndöda, den fysiska förmågan att känna någon nervsmärta har helt upphört, även hjärtat slutar att slå efter några minuter. Förra året hade vi tyvärr 210 så kallade ostuckna kycklingar av 55 miljoner slaktade kycklingar totalt vilket vi beklagar – Kronfågel ska naturligtvis inte bryta mot gällande regelverk. Vi har en tydlig nollvision och har vidtagit flera åtgärder för att få ner antalet ytterligare och hittills i år har vi inte haft någon ostucken kyckling.

Sticket är ett lagkrav och en del av avlivningen som gör det möjligt att tömma kycklingen på blod.

Att fåglar skulle ha vaknat upp efter att ha blivit bedövade är uppgifter som vi inte alls känner igen. Vid varje slakttillfälle finns veterinärer från Livsmedelsverket på plats för att inspektera fåglarna och se till att reglerna följs. Extern revision har gett bedövningsprocessen högsta betyg ur ett djuretiskt perspektiv och även det kameraövervakningssystem som hjälper till att kontrollera att fåglarna inte återfår medvetandet efter bedövningen har godkänts i revisionen.

Vi har också ett utvecklat system för visselblåsning och har inte fått några rapporter via det om att fåglar skulle ha vaknat upp. Det som däremot kan uppstå i sällsynta fall är muskelrörelser hos fåglarna som sker trots att fågeln är död och inte känner något. Det händer också i sällsynta fall att enstaka fåglar på grund av luftfickor förblir vakna genom bedövningsprocessen. Dessa fåglar får då passera bedövningen igen.

Svensk lagstiftning säger att kycklingarna ska vara stuckna i halsen och tömda på blod innan de fortsätter till nästa steg i processen. Förra året hade vi tyvärr 210 så kallade ostuckna kycklingar av 55 miljoner slaktade kycklingar totalt vilket vi beklagar – Kronfågel ska naturligtvis inte bryta mot gällande regelverk. Vi har en tydlig nollvision och har vidtagit flera åtgärder för att få ner antalet ytterligare och hittills i år har vi inte haft någon ostucken kyckling. Av de senaste åtta miljoner kycklingarna som slaktats har ingen varit ostucken. 
De ostuckna fåglarna har dock inte lidit. De är hjärndöda efter gasbedövningen, den fysiska förmågan att känna nervsmärta har helt upphört, även hjärtat slutar att slå inom några minuter.

Det är naturligtvis högsta prioritet att se till att vi följer lagar och regler. Därför har vi också vidtagit en mängd olika åtgärder för att minimera antalet ostuckna kycklingar och hittills i år har vi inte haft en enda. Vi har bland annat investerat i ny utrustning, tillsatt mer personal, utbildat mer och utökat kontrollerna. Av de senaste åtta miljoner kycklingarna som slaktats har ingen varit ostucken.   

Vår ambition gällande ostuckna är noll men vi måste vara ödmjuka för att det kommer vara svårt att helt nå vår nollvision. Som alla andra arbetsmetoder där både människan och maskiner är inblandade finns det risk för fel (för närvarande 0,0000068% på årsbasis) som är mycket svårt att eliminera totalt. 2021 slaktade vi 55 miljoner kycklingar och 210 av dem var tyvärr ostuckna vilket vi beklagar. Majoriteten av dessa var under början av året då vi hade problem med ny utrustning som installerades. Detta är nu löst och i år har vi hittills inte haft en enda ostucken fågel.
 
   

Kycklingarna anländer till slakteriet i specialdesignade klimatbilar, där både temperatur, luftfuktighet och koldioxid avläses och regleras genom ett ventilationssystem anpassat efter vårt svenska klimat. Vår snitt-transporttid är två timmar. Vid ankomst inspekteras fåglarnas fysiska tillstånd både av myndigheternas personal/veterinärer och av vår egen personal för att säkra att de inte kommit till skada eller varit stressade under transporten. Fåglarna placeras därefter i ett utrymme där de tillbringar mellan en halvtimme och tre timmar innan slakt. Syftet med att ha fåglarna i utrymmet är att minimera deras stress genom noga kontroll över temperatur, luftflöde och dimning av ljuset. Fåglarna sövs sedan genom en metod som kallas CAS – Controlled Atmosphere Stunning – vilket innebär att de gradvis sövs ner djupt med hjälp av koldioxid i gasform.

Det finns två huvudsakliga metoder som används vid kycklingslakt – CAS och elektrifiering. Den gradvisa effekten man får genom CAS är att föredra utifrån ett djuretiskt perspektiv eftersom fåglarna inte känner obehag då de stegvis får en stigande koncentration av koldioxid, alltså inte allt på en gång. Det gör att de sakta blir medvetslösa och därefter somnar in. Bedövningen är irreversibel, det vill säga djuren sövs så kraftigt att de i praktiken blir hjärndöda och hjärtat stannar.
Detta är en dyrare och modernare metod som vi är ensamma om i Sverige eftersom vi av djurskyddsskäl inte vill bedöva med el.
 
Efter bedövningen förs kycklingarna till en stickmaskin för avblodning. De förs därefter till skållningen (55-gradigt vatten), för att underlätta fjäderplockningen.
 
Hela processen – från att fåglarna fångas in hos uppfödarna till slakten kontrolleras och övervakas noga både av våra egna och av myndigheternas veterinärer. 

Klämskador kan förekomma i samband med lastning då djuren rör på sig. Här är det viktigt att djuren hanteras varsamt och att personalen är observanta om olyckor sker. Vårt mål är att inga av våra djur ska fara illa – och arbetet har gett resultat. Skadorna har minskat över tid.  

Åtgärder (urval)
· Löpande utbildningsinsatser för personal
· Finns en expertgrupp som bara arbetar med den här frågan
· Investering i ny teknik (lastmaskiner)
· Fler kontroller för att kunna fånga upp och analysera varför skadad skett

Resultat
· Med standardiserad mätning och återrapportering har frekvensen klämskador tydligt minskat.
· Månatlig redovisning redogörs för respektive berörd part (djurägare/lastföretag/transportör/slakteri).
· Resultatet används av expertgrupp och vid utbildningstillfällen.
· Förekomsten av klämskador har minskat och ligger idag på betydligt lägre nivåer.